Det ljuva mammalivet..... Jasmine ligger alltså på tvären över min sida. Hennes dockor och djur tar upp större delen av hennes sida. Och jag då? Jo jag får ligga längs med fotänden, som en utböling. Det här med att the master bedroom var mitt rum och min lyxigt stora säng är ett minne blott.....
Nu är det inte varje natt det är såhär. Ibland sover vi så nära så nära och hon vaknar till och säger "jag älskar dig mamma" eller så tar hon tag i min hand och pussar den och för handen mot hennes kind. Och sen somnar hon bara om igen. Min vackra lilla älskling ❤️❤️❤️❤️ Jag älskar dig oxå
0 Comments
Jag har ju mina målarryck som jag fungerar efter. Som allt alltid invänta laster av kreativitet men aldrig ha en aning om hur stor lasten är. Jag har lärt mig att ta vara på det. Min ork går hand i hand med det. Jag blir euforisk och lätt som att det var helt kravlöst och lika naturligt och lätt att utföra som att andas. Det är så det känns, där och då. Det är efter en målning är klar som jag kan känna av hur ansträngamde det faktiskt var. Det är som att luften går ur mig. Jag målar så direkt på duken numera. Det är fler insatser på spel. Jag kör all in. När jag målar så direkt på så känns det nervigt då just det penseldraget jag gör just då kan göra att det blir katastrof eller succe. Att måla över och börja om är lite emot mina skumma principer och min stolthet. Det är nu eller aldrig som gäller. När jag pä förmiddagen kom dragandes med denna runt 10.30 på fm till parketten. Då var duken helt vit och plasten var kvar runt. Jag kom senare till parketten då jag var hos optikern och hämtade ut mina sprillans nya par ursnygga glasögon. Två par. Bortåt kl 12 var allting färdigmålat. Efter lunch satt jag och virkade rosor. Hahaha ja, jag har lärt mig virka. Tänk om mormor Inga såg mig nu? Sen släpade jag med mig duken hem. Jag visste att jag inte skulle kunna slappna av och somna om jag inte fick göra klart slut-touchen. Efter kvällsmaten satt jag vid staffliet och ramadade in allt med outlines, och ritade ut mina små shortcuts (genvägar) det är dom som blir pricken över i. Dom tilltalar ögonen på ett underbart sätt.
Jag älskar serien med mina shortcuts. Det är ett helt gäng nu. Underbart! Mina hemliga genvägar Vet inte vad som hände här 🤔🤔 Lite träd hann jag oxå med.....hehehe är det någon som är förvånad?
Jag vill måla mer!!! Antingen så är det sjukdoms-helsike som är tillbaka igen.....eller som jag såg någon skriva att det redan kan vara pollen påväg. Idag har det verkligen varit vår hela dagen. Jag älskar vår...att se träden fyllas på med löv. Och se färgerna komma fram. Vad jag inte klarar av är ljuset, men tror även jag börjar bli känslig mot pollen oxå. Jäkla skit i såfall.... Min fina vän kramade om mig och kände att jag var väldigt varm. Så troligtvis har jag feber oxå.... Så satingens trist. Usch. Men mycket har målats idag iaf. Så kreativiteten har det inte varit fel på. Det magiska trädet i skogen
Den blev bara färdigställd idag. Jag började med den i somras eller höstas någon gång. Jag ogillade färgkombinationerna. Men nu har iaf trädet fått ett syfte ändå. Och det räcker för mig. Jag måste ju inte vara superdupernöjd med ALLT jag gör. Tips till alla att sitter ni minst två och äter typ krutonger, knäckebröd, morötter osv så sätt ditt öra mot den som tuggars tinning. Då låter det fantastiskt roligt....
Japp det var det som var tipset |
Glöm inte att lyssna på låtarna
Om mig:
Jag är en konstnärlig småbarnsmamma på 29 år. Jag lever ett underbart liv med min man Ismail och vår lilla vackra dotter Jasmine. Archives
September 2019
|