Min stora idol inom kol-konsten är Marie Stander. Kolla hennes hemsida här Det är en konstnär/lärare jag fick nys om förrförra julen då familjen åkte till Sydafrika och hälsade på min lilla moster och min lille morbror. Vi var inne i Franschhoek (tror jag) och shoppade och jag smet såklart in på ett ganska litet och mysigt galleri där hennes porträtt prydde ett flertal väggar. Hennes porträtt är så pass stora att det inte ryms mer än några stycken på en ganska stor vägg. Höjden på dem var nästan som min längd (158 cm). När jag kom hem till Sverige skrev jag till henne och berömde hennes finkänslighet och detaljrikedom. Jag frågade henne oxå om hur hon kunde göra så fantastiska porträtt. jag berättade att jag då gick på en konstskola och själv håller på med just kol. Någon vecka efter det fick jag ett svar i mailboxen. Visst ja, råkade ju slänga alla mail jag hade någon gång innan jul. Hade ju tänkt visa mailet för er. Kul! Det mailet från henne hade jag ju verkligen velat spara i evigheters evigheter. Men i alla falll så skrev hon att hon blev så glad att hennes konst hade fallit mig i smaken och att jag tog mig tid att skriva till henne. Sen sa hon som tips, att inför varje porträtt så lärde hon känna personen hon skulle teckna av. De flesta hade hon känt i flera år. Det var för henne A och O för att få till ett riktigt bra porträtt. Om man KÄNNER en person ordentligt, så SER man personen ordentligt och då kan man få hela personligheten att stråla ut genom ögonen. Och det är något som betraktaren känner av sen. Jag själv har annars Frida Kahlo som min stora favorit. Jag har läst om henne i böcker, tidningar, varit på konstutställningar... verkligen scannat av allt jag kunnat få tag på om henne. Jag beundrar självklart inte bara hennes konst utan även den hon var. Det känns nästan som att jag känner henne. Så jag gjorde ett kolporträtt av henne förrförra sommaren och det är fortfarande det bästa jag gjort någonsin. Jag hade till och med tejpat fast kolkritan på en blompinne för att släppa på spänningen i kroppen. Det är det bästa knepet för att lyckas göra en snabb skiss för då blir det oftast rätt proportioner på en gång, då man står på lite avstånd. Hahaha "Kahlo" har röda små prickar under sig. Rättstavningsprogrammet tycker att det skall stå "Kattklo" istället. Det där pinnknepet är mer en belastning än en hjälp i början. Det är skitsvårt rent ut sagt och man svär och har sig innan man kommer in i det. Och det krävs tålamod, vilket jag ju inte vill påstå att jag har haha. Men, men jag är fortfarande skitnöjd med porträttet!
0 Comments
|
Glöm inte att lyssna på låtarna
Om mig:
Jag är en konstnärlig småbarnsmamma på 29 år. Jag lever ett underbart liv med min man Ismail och vår lilla vackra dotter Jasmine. Archives
September 2019
|